Publicerat i Triathlon och taggat Sverige, historia, kvinnor

"Kunna sådana kvinnor föda barn?" skrevs det i en insändare i Svenska Dagbladet år 1914 när Stockholms kvinnliga idrottsklubb deltog i Dagbladsstafetten som första kvinnliga lag. "O, såna ben! Oj, oj, oj! Så hemskt tjocka och fula!" ojades det över de kvinnliga deltagarna i OS i Göteborg år 1926. Man ansåg helt enkelt inte att kvinnor var rustade för att klara av sådana kraftprov.

Idag vet vi bättre och damidrotten har utvecklats snabbt. Detta kunde inte ha varit möjligt utan starka och drivna idrottskvinnor som stakade ut vägen för dagens kvinnliga idrottare. Än finns det dock en bit att gå för att nå herridrottens status, men med fler kvinnor som dessa - hur kan vi misslyckas?

Kallipateria

I antikens Grekland såg vi de Olympiska Spelen födas men det var såklart bara män som fick delta. Detta gällde även på läktaren, där kvinnor riskerade dödsstraff om de blev påkomna - männen var ju nakna!

Så kom Kallipateria, som härstammade från en familj med olympiska segrare, inklusive hennes far, son och tre bröder. Efter att maken dog tog Kallipateria själv över som sonens tränare och stegade in på Olympia i manlig utklädnad. Lyckan över sonens prestationer blev total och utan att tänka sig för sprang Kallipateria mot planen men fastnade i inhägnaden kring tränarplatsen. Olyckligt nog föll kläderna då av och alla kunde se att det var en kvinna som dolde sig under förklädnaden. Straffet var ju döden men Kallipateria skonades för att hedra OS-hjältarna i hennes familj.

Efter Kallipaterias "brott" beslutades att även tränarna skulle vara nakna under spelens gång. För säkerhets skull.

Greta Johansson

Luras inte av hennes buttra anlete - den här tjejen tog Sveriges första kvinnliga OS-guld! Det hände så tidigt (sent?) som 1912 och grenen var raka trampolinhopp (10 meter).

På den här tiden fick kvinnorna pröva sig fram eftersom det inte fanns några tränare som kunde hjälpa till. Greta blev själv lärare i simning och simhopp efter sitt OS-guld och emigrerade till USA med maken, där de hjälpte till att utveckla sporten vidare. Maken, simhopparen Ernst Brandsten, har kallats för "den amerikanska simhoppningens fader", men om så är fallet ser vi här ingen mindre än simhoppningens moder.

Förutom OS-guld blev Greta svensk mästare på 100 meter frisim år 1910 och 1911 samt i raka hopp 1911 och 1912. Hon valdes även in i International Swimming Hall of Fame år 1973.

Gertrude Ederle

Den första kvinna att simma över Engelska kanalen var Gertrude "Queen of the Waves" Ederle. Endast fem män hade gjort det före henne och rekordet låg på 16 timmar och 33 minuter. Gertrude simmade på 14 timmar och 34 minuter. Den första som mötte henne på land var en brittisk migrationskonstapel som bad att få se hennes pass.

Välkomnandet hemma i New York blev desto varmare - över två miljoner människor hade samlats för att gratta henne för sitt åstadkommande. Vi vill också gratta Gertrude, tillsammans med alla andra tuffa kvinnor som vågat sig på "omöjliga" utmaningar både före och efter.

Mona-Lisa Englund

Hon var först med att utses till Årets idrottskvinna (1950) och oj vilken mångsysslare hon var. Mona-Lisa Englund har ägnat sig åt badminton, konståkning, handboll och en hel mängd friidrottsgrenar. Förutom SM-guld i badminton och konståkning har hon vunnit åtskilliga friidrottsmedaljer, inom bland annat häcklöpning, höjdhopp, längdhopp, femkamp och stafett. Dessutom har hon tre nordiska mästerskap i handboll på meritlistan.

Tror vi att denna mångsysslare gav upp idrotten efter elitkarriären? Knappast. Hon arbetade hela sitt liv som idrottslärare och lär även ha haft en stark inverkan på sina egna barn, då både dottern och sonen stått som svenska mästare i konståkning respektive störtlopp.

Junko Tabei

År 1975 skrev Junko Tabei in sig i historieböckerna som den första kvinna att bestiga Mount Everest. Redan innan hade hon gjort sig ett namn som erkänd bergsklättrare med bergstoppar som Mount Fuji och Matterhorn på meritlistan.

Bara några dagar före Junko tog sig an Everest var hon ute på en expedition i Kathmandu. När hon och ett gäng andra kvinnliga bergsklättrare befann sig på 6 300 meters höjd störtade en lavin över dem och de begravdes under snön. Junko förlorade medvetandet i sex minuter innan hon räddades av en av guiderna. Efter en sådan upplevelse skulle nog många av oss börja tänka över vår livsstil och överväga att byta inriktning. Men inte Junko Tabei - som besteg Mount Everest bara tolv dagar senare.

Charlotte Kalla

Hon har 2 OS-guld, 3 OS-silver, 2 VM-guld, 4 VM-silver, så många SM-guld att vi knappt kan räkna dem och var den första svenska längdskidåkaren att vinna Tour de Ski. Norrbottens pärla Charlotte Kalla vet vad prestation är och att hårt arbete ger resultat. Samtidigt har hon norra Sveriges mest smittsamma leende och verkar pendla mellan två lägen: själaglad och nu-jävlar. Vi gillar båda lägen och vi gillar Charlotte Kalla.

Shahrzad Kiavash

I likhet med den persiska drottningen Shahrzâd i Tusen och en natt, som hittar sagoberättandet som en väg till att fortsätta leva, har Shahrzad Kiavash hittat ett sätt tillbaka till livet. I mars 2012 drabbades hon av en sjukdom som närapå kostade henne livet och ledde till att hon tvingades amputera båda benen. Ett och ett halvt år senare, i oktober 2013, kan hon fortfarande bara klara ett par timmar utan rullstol. I augusti år 2015 genomför hon sitt första triathlon.

Den beslutsamhet och vilja som finns hos den här kvinnan är svår att föreställa sig. Om det är någon som kan visa oss att ingenting är omöjligt så är det Shahrzad. Vi applåderar hennes hängivenhet, hon är en förebild för alla kvinnliga idrottare och må hon genomföra många fler triathlon framöver.

Övriga hedersomnämnanden

Anja Pärson

Hennes skidkarriär är otrolig och vi minns med magont hennes jättekrasch i Vancouver då en hel nation höll andan. Ett dygn senare tog hon OS-brons.

Larisa Latynina

Sovjetisk gymnast med 18 OS-medaljer, fler än någon annan, ända till Michael Phelps kom in och slog rekordet år 2008. Larisa innehar dock fortfarande rekordet för antal individuella medaljer (14).

Annika Sörenstam

En av världens främsta kvinnliga golfspelare genom tiderna. År 2005 blev hon den första kvinnliga golfaren att vinna samma major tre år i rad. Hon har tagit emot utmärkelsen Årets kvinnliga idrottare och Jerringpriset, två gånger vardera.

Billie Jean King

39 Grand slams, varav 12 singel. Hon segrade även i den legendariska könskampen mot Bobby Riggs år 1973.